Puh

För några veckor sedan upptäckte jag alla kvinnors mardröm, en knöl i bröstet. Shit vad rädd jag blev, direkt kom ju alla katastrof tankar på cancer, döden och att Bella skulle få växa upp utan mamma osv. Jag fick en tid för mammografi, tyvärr är ju väntetiden för en sådan några veckor så under tiden får man ju gå med dessa jobbiga tankar. Jag bestämde mig för att försöka att inte tänka på det överhuvudtaget och det gick faktiskt rätt bra. Igår var det i alla fall dags och det var ju inte utan att det kändes nervöst och otäckt att gå dit. Nu så här i efterhand kan jag även tillägga att mammografi är inte så pleasant...brösten trycks ihop från alla håll och kanter så de blir helt platta typ. Efter mammografin gjorde de även ultraljud där det som tur var konstaterades att det var en ofarlig cysta som de för säkerhets skull tog ett cellprov på också och punkterade med en spruta eller två sprutor behövdes faktiskt. Känslan när man får reda på att det är ofarligt är obeskrivligt skön, man får tillbaka sitt liv igen :-) och man får sig en nyttig tankeställare att uppskatta det man har och inte gnälla över småsaker.

Jag lider verkligen med alla kvinnor där svaret inte är så positivt, men jag vill uppmana alla att känna igenom sina bröst med jämna mellanrum och upptäcker man något då så skjut inte på att kontakta läkare...det gjorde nämligen två bekanta till mamma och utgången blev inte den bästa om man säger så...